Kläd­tillverkare i Bangladesh för svenska varumärken

Importmoms på kläder från Bangladesh: 25 % moms som redovisas i momsdeklarationen

Tullen på kläder från Bangladesh är 0 % enligt Allt utom vapen, med en ursprungsförsäkran i REX-systemet; de EU-gemensamma reglerna bakom den, inklusive vad som kan ändras när övergångsperioden tar slut, finns i vår EU-guide. Det Sverige lägger till vid gränsen är importmoms, alltså mervärdesskatt. Skatteverket anger att normalskattesatsen är 25 % på nästan alla varor och tjänster och att skattesatsen vid import är densamma som vid en försäljning i Sverige. Kläder har ingen reducerad skattesats, så även barnkläder har 25 % moms.

Beskattningsunderlaget består av tre delar, enligt Skatteverket: tullvärdet som anges på tullräkningen, plus tullen och andra statliga skatter eller avgifter på varan, plus de kringkostnader du har haft mellan platsen där varorna kom in i EU och platsen i Sverige dit de till sist ska. Själva tullvärdet följer Tullverkets tullvärdehandledning, som stämmer med definitionen i vår EU-guide, och Tullverkets eget exempel är ett fartyg på väg till Göteborg som anlöper Rotterdam utan att lossa: Rotterdam är platsen för införsel, och bara frakten till Rotterdam ingår i tullvärdet. Lossningskostnader efter ankomsten räknas inte in. Vid ett FOB-köp läggs din frakt och försäkring fram till den hamnen till fakturapriset.

Vem som betalar är det som skiljer Sverige från större delen av EU. Skatteverkets regel är att ett momsregistrerat företag som importerar varor redovisar och betalar importmomsen till Skatteverket i sin vanliga momsdeklaration och drar av den i samma deklaration enligt de allmänna reglerna för ingående moms. För ett momsregistrerat varumärke är de 25 procenten därför en bokföringspost, inte en betalning vid gränsen. Ett företag som inte är momsregistrerat deklarerar och betalar i stället momsen till Tullverket. Om ett annat företag står som importör, till exempel vid en försäljning med leveransvillkoret DDP (levererat förtullat), är det det företaget som redovisar momsen, och du kanske inte kan dra av den. Kom därför överens om vem som importerar innan du väljer leveransvillkor.

En faktura i US-dollar räknas om till Tullverkets egen kurs, inte till dagens marknadskurs: enligt tullvärdehandledningen används de kurser som Nordea publicerar den näst sista onsdagen i en månad för tullvärden under hela den följande månaden, och kurserna publiceras i Tulltaxan, Tullverkets söktjänst för tulltaxan. Kronbeloppen i en verklig tulldeklaration kommer därför att skilja sig något från exemplet nedan.

Landad kostnad för ett par jeans från Bangladesh i Sverige, per styck: 0 % eller 12 % tull

Ta ett par jeans i bomullsdenim för dam, klassificerade under 6204 62 31 90 och lossade i Göteborg. Varuvärdet är ett avrundat exempelbelopp, 12,00 US-dollar per styck, inte en offert och inte vårt pris. Det räknas om med Europeiska centralbankens referenskurser den 24 september 2026, 1,1367 US-dollar och 11,2645 kronor per euro, vilket ger 9,9098 kronor per dollar och 118,92 kronor per styck. Sjöfrakt och försäkring till Göteborg är ett antaget belopp på 6,00 kronor per styck, inte en offert. EU:s tulltaxedatabas TARIC, kontrollerad för import från Bangladesh den 25 september 2026, anger för den koden 0 % enligt Allt utom vapen och 12 % tredjelandstull, vilket är vad samma jeans skulle betala om Bangladesh saknade förmånsbehandling när övergångsperioden tar slut, tidigast i slutet av 2029.

På 1 000 stycken sparar förmånen 14 990 kronor i tull. För en importör som inte kan dra av momsen tillkommer 3 748 kronor i moms på det högre underlaget, så skillnaden i hamnen blir 18 738 kronor. En momsregistrerad importör redovisar och drar av momsen i samma deklaration, så dess kostnad i hamnen är 124,92 kronor per styck med 0 % tull och 139,91 kronor med 12 %.

Tabellen slutar på kajen i Göteborg. Tullombudets arvode, terminalavgifter och lastbilen till ditt lager tillkommer, och enligt Skatteverkets regler läggs kostnaderna mellan platsen för införsel och slutdestinationen i Sverige också till momsunderlaget. Vår kalkylator för landad kostnad lägger frakt, försäkring, tull och förtullning till ditt eget styckpris men räknar inte med momsen; låt ditt tullombud bekräfta de slutliga siffrorna.

Separat insamling av textil sedan 2025, och de uppgifter som 2028 års system kommer att kräva

Sedan den 1 januari 2025 ska textilavfall i Sverige sorteras ut från annat avfall och samlas in separat, enligt 3 kap. 2 § avfallsförordningen (2020:614). Förordningen definierar textilavfall som avfall som består av kläder av textil, hemtextilier, inredningstextilier, väskor av textil och accessoarer av textil. Kommunerna samlar in det från hushållen, medan ett företag vars egen verksamhet ger upphov till textilavfall ansvarar för att sortera ut det och se till att det hanteras enligt avfallshierarkin, enligt Naturvårdsverket.

Sverige byggde insamlingssystemet först; notan för det kommer med producentansvaret, som avsnittet om producentansvar för textil längre ned följer från förslaget 2020 till lagförslaget i augusti 2026. Avgiften kommer att sättas per produkt som släpps ut på den svenska marknaden och miljömoduleras efter kriterier som livslängd och återvinningsbarhet, och ingenting om den går ännu att veta på kronan när, så en leverantör som anger en siffra för dig i dag gissar. Det du kan göra nu kostar ingenting: dokumentera fibersammansättning och plaggvikt för varje modell, eftersom varje version av varje system rapporterar på exakt de uppgifterna, och att ta fram dem i efterhand är dyrt.

• Dokumentera fibersammansättningen per modell, exakt enligt innehållsetiketten
• Dokumentera plaggvikten per modell och per storlek där den skiljer sig väsentligt
• Spara samma uppgifter för förpackningarna: plastpåsar, hängetiketter och kartonger
• Bestäm vem som formellt är din producent i Sverige, om du inte säljer direkt
• Kontrollera läget igen efter den 13 november 2026, när Naturvårdsverkets slutliga förslag ska lämnas

Svenska inköpare vill se belägg, inte adjektiv

Sverige är en krävande detaljhandelsmarknad när det gäller materialpåståenden, och från den 27 september 2026 gör EU-reglerna det till en rättslig fråga snarare än en kulturell: allmänna miljöpåståenden som ”miljövänlig” är förbjudna om du inte kan påvisa erkänd utmärkt miljöprestanda, och detsamma gäller hållbarhetsmärkningar som inte bygger på ett certifieringssystem eller har fastställts av offentliga myndigheter. En svensk återförsäljare har sannolikt frågat efter beläggen långt innan lagen krävde det.

Det passar vårt sätt att arbeta. Fabriken namnges skriftligen för dig före produktionen, med sina certifikat och revisionsrapporter, så att du själv kan kontrollera certifikatnumren; för påståenden om ekologisk eller återvunnen fiber ska du också be om transaktionscertifikatet för din sändning. Vår sida om certifierad produktion går igenom vad varje standard faktiskt bevisar och var gränsvärdena ligger.

För nystartade och mindre varumärken i Sverige: minimiantal och den första ordern

Våra egna ordrar börjar på 500 stycken per modell och färg, vilket också är minimiantalet för t-shirts och hoodies. Denim, jackor, vävda skjortor, arbetskläder och uniformer börjar på 2 000; underkläder på 5 000 stycken och strumpor på 5 000 par; för alla andra kategorier bekräftas det exakta minimiantalet i din offert. Ordrar under 500 stycken går via småserievägen på vår sida om små serier (low MOQ) och hanteras av vår partner för småserier, inte som våra egna ordrar.

Sverige är skonsamt mot en liten importörs likviditet: när ditt företag väl är momsregistrerat redovisas de 25 procenten moms och dras av i samma momsdeklaration, så det finns ingen moms att betala vid gränsen; före registreringen betalas den till Tullverket, så registrera dig före den första importen. Ytterligare två svenska uppgifter är dina före den första sändningen: att anmäla dina förpackningar till Naturvårdsverket och ansluta dig till en producentansvarsorganisation, och, om ditt varumärke finns utanför EU, att ange en ekonomisk aktör som är etablerad i EU på produkten, som vår EU-guide förklarar. Vad en första order behöver och vad offerten anger skriftligt finns i EU-guidens checklista för den första ordern.

• Minsta order: 500 stycken per modell och färg, högre i vissa kategorier
• Momsregistrering före den första importen, så att momsen redovisas och dras av i deklarationen i stället för att betalas till Tullverket
• Anmälan av förpackningar till Naturvårdsverket och medlemskap i en producentansvarsorganisation är importörens uppgifter, inte fabrikens

Klädetiketter för Sverige: fibersammansättning på svenska

Fibernamn och procentandelar följer EU:s textilförordning, som vår EU-guide går igenom. Det Sverige lägger till är språket: Konsumentverket anger att märkningen ska vara på svenska om produkten ska finnas på den svenska marknaden, och att fiberinformationen ska vara synlig för konsumenten före köpet, även på nätet, så de svenska fibernamnen hör hemma på dina produktsidor lika väl som på etiketten.

En detalj brukar överraska importörer: en produkt som innehåller icke-textila delar av animaliskt ursprung, till exempel en läderlapp på ett par jeans eller en hornknapp, ska bära orden ”Innehåller icke-textila delar av animaliskt ursprung”.

Skötselsymboler är normen, och svenska återförsäljare anger oftast sitt eget etikettformat, inklusive skötselråd på svenska där de vill ha det. Skicka oss återförsäljarens etikettspecifikation vid provtagningen, och kontrollera den färdiga etiketten på PP-provet (pre-production sample) i stället för på ett skärmkorrektur innan du godkänner den, eftersom en etikett som rättas efter bulkproduktionen innebär ometikettering av varenda kartong. Kontaktuppgifterna till importören i EU och den produktidentifiering som EU:s produktsäkerhetsregler kräver finns i EU-guiden.

• Fibersammansättning på svenska
• Samma fiberinformation synlig på produktsidan före ett köp på nätet
• ”Innehåller icke-textila delar av animaliskt ursprung” där läder, horn eller andra animaliska delar används
• Den färdiga etiketten godkänd på PP-provet, inte på ett skärmkorrektur
• Skötselsymboler och eventuella skötselråd på svenska enligt återförsäljarens specifikation

Förpackningar i Sverige: anmäl dig till Naturvårdsverket och anslut dig till en producentansvarsorganisation

Den svenska förpackningsförordningen, förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar, skrevs om från den 12 augusti 2026 för att passa under EU:s förpackningsförordning, som vår EU-guide går igenom. Vem som är producent följer nu EU:s definition, som Naturvårdsverket förklarar: för förpackade produkter den ekonomiska aktör, etablerad i ett EU-land, som för första gången tillhandahåller förpackningen i samma land, vare sig det sker som tillverkare, importör eller distributör, och vare sig det sker till företag eller direkt till konsumenter. Ett svenskt varumärke som importerar förpackade plagg från Bangladesh är därför producent av de plastpåsar, hängetiketter och kartonger som plaggen kommer i. Fabriken i Bangladesh är det inte.

Tre skyldigheter följer. Innan förpackningar tillhandahålls på den svenska marknaden måste producenten anmäla sig till Naturvårdsverket med namn, kontaktuppgifter, organisations- eller skattenummer, vilken producentansvarsorganisation den har anlitat och på vilken grund den är producent (4 kap. 5 §), och den måste ha anlitat eller tillhandahållit en godkänd producentansvarsorganisation (4 kap. 1 §). Naturvårdsverket listar två godkända organisationer för förpackningar: Näringslivets Producentansvar i Sverige AB och TMResponsibility AB. En producent som är rapporteringsskyldig enligt EU-förordningen rapporterar sedan till Naturvårdsverket senast den 31 mars varje år hur mycket förpackningar den tillhandahöll i Sverige under föregående kalenderår, per kategori (11 kap. 1 §). En producent som inte är etablerad i Sverige får genom skriftlig fullmakt utse ett producentombud som är etablerat i Sverige att fullgöra skyldigheterna (4 kap. 7 §).

Naturvårdsverkets råd till företag den 10 augusti 2026 var att ta reda på vilken roll man har, registrera sig som producent, rapportera enligt de nya reglerna och ansluta sig till en godkänd organisation. Organisationens avgifter beror på material och vikt för varje förpackningsdel, så för in vikten för varje plastpåse, etikett och kartong per modell i den förpackningsspecifikation som avtalas vid provtagningen, och spara den med dina importhandlingar.

Frakt av kläder från Bangladesh till Göteborg

Svenska ordrar skeppas normalt sjövägen från Chattogram till Göteborg, eller med flyg från Dhaka vid brådskande leveranser. Göteborgs hamn beskriver sig som Skandinaviens största containerhamn: 934 000 containrar passerade hamnen 2025, och omkring 57 % av Sveriges containerhandel hanteras där, jämnt fördelat mellan export och import. Den 28 augusti 2026 rapporterade hamnen 462 000 TEU för första halvåret 2026, i nivå med samma månader 2025, hamnens rekordår, och uppgav att den är den enda hamnen i Sverige med direkta containerlinjer till och från Asien; alternativet är en matarförbindelse via en omlastningshamn på kontinenten. Seglingstider till Europa och varför de flesta förseningar börjar i en omlastningshamn finns på vår fraktsida.

Rutten påverkar ditt tullvärde. Med en direktlinje är Göteborg platsen för införsel; på ett fartyg som först anlöper en hamn på kontinenten är det den hamnen, som avsnittet om importmoms förklarar. Kom därför överens med din speditör om linje och förtullningsort före den första bokningen, och spara turlistan, som Tullverket godtar som bevis på den första ankomsthamnen.

Om du också säljer till Norge: kom ihåg att Norge är ett separat tullområde med egen förtullning, vad kartan än antyder; vår Norgesida går igenom det.

Producentansvar för textil i Sverige: förslaget 2020, beslutet 2023 och lagförslaget i augusti 2026

Sverige fick nästan ett nationellt system före EU:s. Den 9 december 2020 publicerade en statlig utredning SOU 2020:72, som föreslog ett svenskt producentansvar för textil som skulle garantera separat insamling av textilier för återanvändning och av textilavfall för materialåtervinning, genom tillståndspliktiga insamlingssystem. Någon förordning följde inte. Sommaren 2023 föreslog Europeiska kommissionen att producentansvar för textil skulle bli obligatoriskt i hela EU, och den 20 december 2023 valde regeringen i stället ett snävare steg: kommunerna ska samla in hushållens textilavfall separat från den 1 januari 2025, och, med regeringens ord, de nationella reglerna skulle behöva ses över igen när EU-arbetet var klart. Det nationella systemet ersattes i praktiken av EU:s.

EU-reglerna kom med direktiv (EU) 2025/1892, som trädde i kraft den 16 oktober 2025. Naturvårdsverket lämnade en kartläggning av direktivets bestämmelser till regeringen den 16 oktober 2025, och genom ett beslut den 4 december 2025, offentliggjort den 11 december, gav regeringen myndigheten i uppdrag att föreslå hur direktivet ska genomföras i svensk rätt: lagförslag senast den 1 september 2026 och det fullständiga förslaget, inklusive sanktioner, tillsyn och avgifter, senast den 13 november 2026. Enligt uppdraget ska myndigheten inte gå längre än direktivet, ska eftersträva harmonisering med åtminstone de andra nordiska länderna och ska inte ta med differentierade avgifter, ett system för madrasser eller åtgärder för att stimulera efterfrågan på återanvänt material i förslaget.

Delredovisningen kom den 27 augusti 2026. Den föreslår ändringar i 15 kap. miljöbalken, vars nya numrering gäller sedan den 1 juli 2026, snarare än själva de detaljerade reglerna. Definitionen av producentansvarsorganisation anpassas till direktivet. Regeringen får tre nya bemyndiganden: att meddela föreskrifter om producenternas kostnadsansvar, om kostnaden för historiskt avfall och om en skyldighet för en producent som inte är etablerad i Sverige, vare sig i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, och som säljer textilier eller skor på distans direkt till slutanvändare i Sverige, att utse ett producentombud som är etablerat i Sverige. Onlineplattformar och leverantörer av lager- och distributionstjänster (fulfilment) skulle behöva få bevis på producentregistrering och en försäkran om att reglerna följs innan de betjänar en säljare. Naturvårdsverkets uttalade mål är ett direktivnära genomförande som inte använder något nationellt handlingsutrymme utöver vad direktivet kräver, och myndigheten skriver att förslagen ännu inte skapar några direkta skyldigheter för producenter; de kommer i den förordning som följer på förslaget i november.

Datumen därefter är direktivets, som Naturvårdsverket redovisar dem: nationell lag senast i juni 2027, ett fungerande system senast i april 2028 och mikroföretag inkluderade senast i april 2029. För ett varumärke är den praktiska slutsatsen enkel: ingenting går att registrera ännu, skyldigheten kommer på ett känt datum, och avgiften kommer att belöna de val du gör vid provtagningen. En fabrik i Bangladesh kan inte vara producent, eftersom den inte släpper ut varorna på den svenska marknaden; vad den kan lämna är fibersammansättning och vikt per modell, som du kan be om på varje packlista.

Bangladeshs andel av Sveriges klädimport: 13,2 % 2025, tvåa efter Kina

Sverige importerade kläder (HS-kapitel 61 och 62) för 4 859,7 miljoner euro 2025, enligt Eurostats databas Comext, 5,0 % mer än 2024. Kina levererade för 916,8 miljoner euro, 18,9 % av totalen, och Bangladesh för 643,5 miljoner euro, 13,2 %, en ökning med 15,0 % jämfört med 2024. Turkiet (240,9 mn euro), Norge (148,6 mn euro), Vietnam (137,1 mn euro), Indien (122,7 mn euro) och Myanmar (87,1 mn euro) följde bland leverantörerna utanför EU; Pakistan (65,2 mn euro) kom på åttonde plats. Räknar man bara importen från länder utanför EU, som Eurostat registrerar efter ursprungsland, var Bangladeshs andel 24,0 % av 2 676,2 miljoner euro.

Bangladesh leder i de basplagg som svenska varumärken köper mest: 58,8 % av Sveriges import av t-shirts i bomull (6109 10) från länder utanför EU 2025, 43,7 % av tröjor och sweatshirts i bomull (6110 20), 44,7 % av långbyxor och shorts i bomull för dam (6204 62), det nummer som omfattar jeans, och 34,7 % av motsvarande för herr (6203 42). Omkring 45 % av all svensk klädimport kom från andra EU-medlemsstater; Eurostat registrerar den efter avsändarland, inte efter tillverkningsland, så den siffran omfattar kläder som tillverkats utanför EU och förtullats någon annanstans i unionen, till exempel i Rotterdam eller Hamburg.

Siffrorna för januari till juni 2026, som Eurostat inte betraktar som slutliga förrän i oktober 2027, visar Sveriges klädimport från Bangladesh på 303,0 miljoner euro, 7,9 % lägre än samma månader 2025, medan all klädimport minskade med 1,5 % och importen från länder utanför EU med 1,8 %. Sett från Bangladesh köpte Sverige kläder för 772,25 miljoner US-dollar under budgetåret 2025/26 (juli 2025 till juni 2026), i nivå med året innan med 0,05 % tillväxt, enligt Export Promotion Bureaus siffror som publiceras av BGMEA. Eurostat mäter kalenderår i euro vid ankomst och EPB budgetår i dollar vid avgång, över olika tolvmånadersperioder, så varken totalerna eller tillväxttakterna stämmer överens; använd varje serie för sin egen trend.

Att arbeta med oss från Sverige

Bangladesh ligger fyra timmar före Sverige på sommaren och fem på vintern. Vi offererar FOB Chattogram eller DDP till ditt lager, i US-dollar, med exportörens ursprungsförsäkran i REX-systemet så att varorna förtullas tullfritt, och vi namnger fabriken skriftligen före produktionen; be om de fiber- och viktuppgifter som svenska inköpare vill ha tillsammans med fraktdokumenten, inte på begäran i efterhand.

• Fabriken namngiven före produktionen, med adress, revisionsrapport och status i Accord
• Svensk etikett med fibersammansättning och importörsuppgifter godkänd på PP-provet
• Fibersammansättning och plaggvikt per modell för 2028 års system: be om dem på packlistan
• Transaktionscertifikat där du gör påståenden om ekologisk eller återvunnen fiber
• Kvalitetskontroller i produktionslinjen och rapporten från AQL-slutkontrollen, sedan faktura, packlista, transportdokument och ursprungsförsäkran